|
Trädgården
-> Andra trädgårdsfrågor
Några positiva siffror
Under gårdagens föreläsning av Karin Jansson, arrangerad av Sällskapet Hortikulturens Vänner här i Göteborg, fick vi lära oss några positiva siffror. Siffror som gör att det känns väldigt bra att odla så mycket eget som möjligt! Att odla en del av det man äter minskar inte bara belastningen på miljön, det ger något till miljön också!
100 kvadratmeter frukt- och grönsaksodling kan ge 100 kilo skörd. (Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska äta ett hlavt kilo om dagen, så 100 kilo räcker ju ganska långt). Odlar man lite mer, det vill säga 100 kilo grönsaker och 100 kilo frukt, bidrar man till att minska koldioxidutsläppen med cirka 500 kilo per år. Det motsvarar till exempel 300 mils bilåkning.
Trädgården är ett av de områden där vi faktiskt kan ge något tillbaka till miljön, och inte bara minska vår belastning. Odlar man ekologiskt så binder jorden nämligen koldioxid, vilket minskar växthusgaserna. Detta kallas för kolsänka, och en vanlig villaträdgård, eller en större kolonilott kanske är roligare att räkna på, kan binda upp till 75 kilo. Om man tillåter sig att drömma lite, och tänker sig att all odling i USA lades om till ekologisk odling, skulle det binda så mycket koldioxid som hälften av biltrafiken där släpper ut per år! (Därmed inte sagt att amerikanerna på detta sätt skulle kunna rättfårdiga sitt envetna bilåkande... men det är en annan historia).
Bilden är från Sjöbergens Odlarförening
http://www.fobo.se/artiklar/miljo/kolsanka.shtml
|
Berättade Karin hur hon räknade för att få fram att koldioxidutsläppen minskade med 500 kg? 100 kvadratmeter egenodlat kan alltså sänka utsläppen med 250 kg menar hon?
|
Nja, det gick hon inte in på i detalj, så jag vet inte om man kan dela det rakt av, eller om det är skillnad på egenodlad frukt och egenodlade grönsaker o.s.v.
|
OK, men bara så jag är med: 100 kvadratmeter odling (grönsaker och frukt) minskar 250 kg, 200 kvadratmeter minskar 500 kg?
|
Det här är viktiga siffror. Tack för dom Karin om du händelsevis läser detta. Jag tror till och med att vi kan plussa på, alltså få mer än 100 kilo/100 kvadratmeter. Många får ju tre skördar per säsong, även i Sverige, Det är bara att se sig om i koloniområdena (inte minst bland kineser och andra asiatiska odlare). och då har vi minskat koldioxidutsläppen med åtminstone 500 kilo.
Vi borde propagera mer för närodlat - hemodlat alltså.
lena
|
Jag tror som Lena att 100 kg på 100 kvm är lågt räknat. Det beror i och för sig på vad man odlar, men om man odlar sådant som ger hög avkastning, helsäsongsgrödor som sen vitkål, sena morötter, sen potatis eller liknande, så ska man nog snarare räkna med 500-600 kg och det är inte en omöjlighet med ännu högre siffror.
Ta till exempel morötter, säg att vi har ett land på 10x10 meter. Radavstånd 40 cm, det blir 25 rader á 10 meter alltså 250 sträckmeter. Om vi får en god, men ingen övermänsklig, skörd av morötter så kan vi räkna med 2,5 kg per sträckmeter (20 morötter á 125 gram eller 10 större á 250 gram). Då får vi alltså 250 m*2,5 kg=625 kg morötter. Det är alltså ingen omöjlighet att få mer: 3 och kanske ända upp till 5-6 kg/sträckmeter förekommer och då hamnar man ju på över tonnet på 100 kvm.
Men det är klart, odlar man sallat, rädisor, spenat, mangold, broccoli, kryddörter och andra lättare saker, så blir det ju inte lika mycket i vikt räknat (men väl kanske i värde). Och så länge vi inte behöver odla för vår överlevnad så behöver vi ju inte heller maximera skörden i kilo. Jag ville egentligen bara visa på potentialen som finns när det gäller avkastning.
|
När det gäller trädgården som kolsänka så ska vi kanske inte dra för höga växlar på det. Och man ska nog inte tänka sig att det är kolet som binds i själva grönsakerna som räknas, utan snarare kolet som binds i jorden vid ekologisk odling. Eftersom mullhalten i jorden blir högre av ekologisk odling så binds kol upp där och mull är ganska stabilt, åtminstone i vårt klimat, så där kan man nog tala om kolsänka, och jag tror det var vad Karin menade. Kolet som binds i grönsakerna kommer ju relativt snart tillbaka till atmosfären eftersom det omsätts i våra kroppar och kommer ut med andedräkten som koldioxid. En del hamnar förstås i fekalierna (bajset, men det låter så illa :-), och rätt hanterat så skulle detta också hamna i jorden (efter kompostering) och bidra till ökad mullhalt.
Ökad mullhalt är ju också mumma för växterna och jorden struktur, så det här är en win-win situation, som det heter nuförtiden.
|
Hej Lars!
Vad bra att du ger oss mer jött på benen vad gäller siffror!
|
Hej Lisa!
Ja, man ska väl ta även mina siffror med en nypa salt. De bygger ju på en yta där 100% är uppodlat och ingenting som skuggar och stör. I praktiken så har man ju lite andra prylar på sin kolonilott, det blir kantzoner, redskapslådor etc, men siffrorna stämmer om man tänker sig att ytan är ren odlingsyta.
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Kolla Kolonilivs 1140 medlemmar
Välkommen Daniel Marrero, vår senaste medlem!
Läs också
Om giftfri odling i innerstaden i P1
Underhållsfri odling under juli månad
Trädgård i etern!
Att välja verktyg
VATTENRENING
Vad kan jag göra för den biologiska mångfalden i min trädgård?
|
