|
Kolonilivet
-> Kolonilivsreflektioner
Dags att snacka relationer!
Koloniliv.se är en fantastisk och efterlängtad mötesplats för kolonister. Kul att se hur diskussionen både breddas och fördjupas; nu handlar det om allt från solpaneler och sparrisodling till marmeladkok och nomineringar. Men en sak missar vi - relationer. För när allt kommer omkring är det inte vedkaminer och marmelader som vi snackar mest om i stugorna och på lotterna. Utan om? Ja, just det – varandra. Och snacket är inte alltid så himla positivt. Det handlar om det nyinflyttade paret som använder lotten som festplats. Om grannen som slänger växtavfall i soptunnan och låter ogräset fodras. Eller om en annan granne som aldrig är på lotten.
Och när det gäller problem hamnar styrelsen i skottgluggen. Några är förbannade för att styrelsen inte tar slarviga kolonister i örat. Inte tvingar folk att städa upp på lotten, rensa ogräs, klippa häcken …
Lika ofta går kritiken ut på att styrelseledamöterna är stalinister. Alltså att de härjar med folk som faktiskt gör så gott de kan. Sen har vi den kanske allra bittraste kritiken, den som då och då levereras av kolonisten som fått styrelsens anmärkning för vanvård av lotten.
Nej, det är sannerligen inte lätt att vara kolonist. Och ännu svårare att vara styrelseledamot. Styrelsen har ju skyldighet att se till att arrendeavtalet med kommunen följs, liksom föreningens egna stadgar och regler. Samtidigt ska medlemmar trivas och hållas på gott humör.
Så nu är frågan – hur får man till en hyfsad efterlevnad av reglerna utan att det går ut över stämningen i föreningen. Går det över huvud taget?
Skulle också vara intressant att höra hur ni definierar ”välskött lott” – alltså en sån som vi enligt reglerna förväntas ha. Och vilka krav på trädgårdsodling har ni? Är det t ex ok med en gräsmatta och ett äppelträd och ett par bärbuskar? Eller måste man odla en massa blommor och grönsaker?
Snälla, berätta hur ni ser på de här frågorna. Vi kan säkert lära av varandra.
lena
|
Bra att du tar upp det här Lena. Det är alltid lättare att tala om blommor och bin än om grannsämjan ute på kolonin.
Det är också lättare att tala om varandra än till varandra. Det är viktigt att styrelsemedlemmar inte tar kritik personligt utan ser det som något konstruktivt. Något som kan förbättra. Men det görs tyvärr inte. Jag vill påstå att man utsätter medlemmar för utfrysning om man har obekväma åsikter och kommer med förslag som inte passar den styrelsen. Jantelagen gör sig påmind.
Så därför: Tänk till ni alla som har fått ett förtroendeuppdrag. Gäller det här mig ? I så fall - ta en diskussion i den egna styrelsen om hur man behandlar sina medlemmar. På så sätt tror jag att vi får en bättre kolonirörelse.
GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA !
|
"Gå inte med i styrelsen, du blir ovän med alla!" Ett citat från verkligheten. Riktigt så illa är det INTE. Min erfarenhet är att det ibland finns ett väldigt revirtänkande, ens kvadratmeter är man kung över och vill inte att någon ska lägga sig i. Och då reagerar man med ilska när man får veta att man t ex brutit mot regler. Men ofta är det tillrättat efter någon månad. Så man tar i alla fall reson och böjer sig för sakargument.
Men många svenskar är hellre långsinta än skriker av sig fem minuter. Och då blir det dåliga relationer och gamla surdegar som närs i åratal.
Jag blir alltid lika glad (och ibland förvånad) när någon som varit upprörd har lugnat ned sig och kommer tillbaka till aktiviteter med ett hej och visar att man börjar på ny kula och lägger det gamla bakom sig. Så att "frysa ut" medlemmar är den sämsta vägen, i stället ska man göra sig "besväret" att ta ögonkontakt och hälsa vänligt vid alla tillfälle. Ofta är det blyghet och en osäkerhet/rädsla kopplad till denna som gör att de social relationerna inte funkar så smidigt. När den är övervunnen blir det så mycket bättre! Det gäller både mellan nära/avlägsna grannar och relationen mellan styrelse och medlemmar.
|
Jag håller med dig nästan till hundra procent. För egen del tycker jag det kan få se hur som haver så länge någon använder, odlar på och trivs på lotten. Samtidigt försöker jag skärpa till mig (lyckas ibland) mellan varven när jag spritt för mycket krukor och redskap omkring mig, efersom jag vet att vissa grannar inte gillar det. Egentligen borde vi definiera begreppen god resp dålig skötsel mer konkret. Särskilt för nya kolonister är det jätteviktigt att de förstår var ribban ligger.
En helt annan sak är de regler som gäller gentemot kommunen, typ husstorlek och häckhöjd. Där finns inget utrymme för egna tolkningar, utan man får snällt lyda.
För övrigt är "slarviga" lotter ett mindre problem än glömda lotter, såna som nästan inte används alls eller lotter som består av en välklippt gräsmatta, en plattgång och ett fruktträd. Det kallar inte jag koloniträdgård.
lena
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Kolla Kolonilivs 1082 medlemmar
Välkommen Pernilla Lingeby, vår senaste medlem!
Läs också
Vårkänslor någon?
Kolonibra
Väder och vind
Arbetet i trädgården räddade mitt liv
Odlingslotter i anslutning till hyresrätter, mer närodlat kan det knappast bli
Dags att snacka relationer!
|
