|
Kolonilivet
-> Kolonirörelsens historia och framtid
Odling i staden en vanligare syn i framtiden
I ett inslag i P1 Morgon berättar Martin Berg, Mastersstudent på Globala studier på Göteborgs universitet om hur han tror att Angered i Göteborg kan se ut om 50 år. Han tror på mer odling, t.ex på hustak och mellan huskomplex, och att odling blir ett nav i framtida stadsplanering.
Orsaken till utvecklingen med mer odling i stan menar Martin är att transporterna blir dyrare när oljan tar slut, ökande matpriser, klimatförändringar med t.ex. ökad torka i vissa områden i världen och en ständigt ökande urbanisering. Dessutom får vi bättre förståelse för hur naturen fungerar. I olika städer i världen pågår nu försök med att öka stadsodlingen.
4000 storfamiljer i Angered skulle kunna få sin mat från marken som finns i området, dvs området kan bli självförsörjande på mat. Andra studier visar att bara Sveriges trädgårdsytor räcker för att försörja halva befolkningen med mat.
Kolonisten Lars Johansson berätta om sin matodling i koloniområdet på Lövgärdet, Angered och hur han planerar att byta ut en pil mot bärbuskar för då får han mer egenodlat att äta. För Lars är det viktigaste att veta vad det är han äter, han vill inte ha någon besprutad mat.
http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1457996&BroadcastDate
|
Mer om detta kommer att diskuteras på en WorkSHop i Hammarkullen den 10 december.
Martin Berg berättar mer:
"Våren 2008 genomfördes en fallstudie med samhällsvetare och naturvetare från Göteborgs universitet och arkitektstudenter från Chalmers. Syftet med kursen var att ta fram framtidsvisioner för en hållbar Göteborgsregion till år 2050 med Angered som exempel. Studien som fick namnet Ett Autonomt Globalt Göteborg resulterade i flera idéer och en rapport.
Centralt för Ett Autonomt Globalt Göteborg, är stärkandet av den lokala spetskompetensen i regionen men också specifikt i Angered. All utveckling måste dock ske inom den ekologiska ramen. T.ex. föreslås i Angered kollektivtrafikförbättringar genom ett effektivt internt spårdrivet transportnät i loopar och en sammanbyggning av esplanader mellan de urbana öarna, det är så vi föreslår en utvidgning av Angereds befolkning och bebyggelse.
En annan drivande idé var att utnyttja de goda specifika möjligheter Angered har för urbant jordbruk på olika nivåer, med utrymme, en intresserad befolkning och goda jordar med gammal jordbruksmark. Nu vill vi ta dessa idéer till en ny nivå och på allvar diskutera möjligheterna för införandet av semiprofessionellt jordbruk i regionen och specifikt i Angered. Sedan är idén med ett urbant jordbruksuniversitet en drivande fråga. Ett universitet som initieras gemensamt av Göteborgs universitet, Chalmers, Göteborgs stad och SLU. Utbildning och forskning riktat mot att följa och utveckla den globala trenden med ökad matproduktion inne i städer och ta tillvara möjligheterna för detta i Norra Europa och Angered.
Jordbruket, jordbruksuniversitet tillsammans med en teknikpark inriktad på Agritech skulle kunna utgöra det energigivande drivmedlet för en ekonomisk utveckling av Angered. Jordbruket är omfattande och diversifierat, från socialt till strikt kommersiellt gynnar det den lokala identiteten och den socioekonomiska statusen.
Under senare tid har debatten kring stadsodling och stadsnära odling fått allt mer utrymme och globalt har det en stor betydelse. Urban Laboratory Göteborg (ULG) vill fortsätta detta arbete genom att anordna en workshop i Hammarkullen. Syftet är att fånga upp tankar och idéer från olika aktörer rörande utbildning och ekonomiska aspekter av stadsodling och stadsnära odling i relation till stadsutvecklingen i Angered."
Ska bli spännande tycker jag, som ska medverka och självklart håller jag kolonilivsfanan högt!
|
I studio ett ställs fördelarna med förtätning mot fördelarna med grönområden. Fördelarna är kortare transporter och bättre möjlighet till kollektivtrafik, säger Erland Ullstad, ledamot i delegationen för hållbara städer.
Grönområden kyler dock av staden vilket kan vara viktigt av folkhälsoskäl. I en stor stad som Stockholm kan temperaturen vara 7-8 graders högre än på landsbygden pga asfalt och byggnader. När det var värmebölja i Europa var det främst folk i städer som dog. I Slottsskogen kan det varma sommar dagar vara 4-5 grader svalare än i övriga staden, och parken kan påverka temperaturen upp till 1000 meter in i stadsbebyggelsen.
Grönområden har många andra fördelar säger Henrik Ernstsson. Barn och äldre mår bättre, luftkvaliteten blir bättre, och ekosystemtjänsterna fungerar bättre, t.ex. grundvattennivå och pollinering. Koloniområden spelar stor roll för pollinering. Det behöver finnas ett nätverk av grönområden menar han. När man förtätar för att öka effektiviteten glömmer man bort tjänsterna som grönområdena ger.
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&id=1536467
|
I disussionen om vilket som är mest "miljöriktigt", förtätning eller mer grönområden vill jag påpeka en sak som nästan alltid glöms bort. De flesta stadsbor som har råd lämnar staden under semester och långhelger, i varje fall under sommarhalvåret.Men många har inte råd. Och om vi ska minska transporterna (eller blir tvugna p g a bensinpriset) så kommer allt fler människor att vara tvungna att stanna hemma i stan. Då behövs trädgårdar, parker, naturområden ännu mer!
Den dubbla bosättningen är inte hållbar!
Men tyvärr tillämpar jag den den ändå själv eftersom min man vill bo i stan och jag på landet, så vi gör en kompromiss tills nödvändigheten tvingar oss att välja.
|
Håller helt med där Lena. Och det är med glädje som jag hör att Göteborgs nya "chef" Anneli Hulthén ska satsa på att göra Göteborg till en bra stad för barnen att vistas i på sommaren.
I den här nya artikeln i ansedda Lancet så slås det fast att tillgång till grönområden minskar skillnaden i ohälsa mellan fattiga och rika.
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-67
|
Niklas Wennberg på Stadsjord har bett Sahlgrenska att utvärdera om stadsodlat innebär några förhöjda hälsorisker:
"Utifrån de undersökningar som finns idag finns ingen anledning att anta att konsumtion av ekologiskt odlade grönsaker och bär i stadsmiljö skulle innebära någon förhöjd hälsorisk."
http://www.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_6/Arbets-%20och%2
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Kolla Kolonilivs 1082 medlemmar
Välkommen Pernilla Lingeby, vår senaste medlem!
Läs också
Few days left to participate in the Urban Agriculture Study
Urban Agriculture Study - We need your participation!
Nyheter från Koloniträdgårdsförbundet
Koloniträdgården - en utställning på Stockholms stadsmuseum
Platser kvar till föreläsning med Niklas Wennberg: Hur påverkar klimatförändringen vår koloni?
Balkonger + odlingslott/kolonilott= synergieffekter
|
