|
Kolonilivet
-> Kolonirörelsens historia och framtid
Koloniområdens roll för en hållbar utveckling
Jag gillar egentligen inte begreppet hållbar utveckling. Definitionen är minst sagt luddig, och även om det hade funnits en bra definition så tror jag att miljöproblem och sociala problem hanteras bäst var för sig. Tydlighet är A och O i de här frågorna, de är alltför komplexa i sig för att blandas ihop. Men, när det gäller koloniområden så tycker jag att det kan vara passande att prata om miljö-, sociala och ekonomiska aspekter och jag belyser i detta inlägg på koloniliv.se kopplingarna. Kommentera och komplettera gärna!
Först två mycket korta reflektioner om hur städer och koloniområden förändrats det senaste seklet. För det första, flytten från landsbygden in till städerna har pågått länge, och de större städerna verkar inte ha någon tendens att sluta växa. Dessutom "förtätas" städerna, fler och fler människor kläms in på samma yta. Detta ger fördelar t.ex. i form av minskat behov av transporter, men även nackdelar i form av en alltmer ”ogrön” miljö att vistas i till vardags. För det andra, många koloniområden anlades i krigstider för att ge barnfamiljer möjligheter att odla frukt och annat till hushållsbehov. Idag är förutsättningarna annorlunda och det finns fler anledningar till att vilja ha tillgång till en kolonilott.
Åter till hållbarhetsbegreppet, vi börjar med de sociala aspekterna. Att sköta en trädgård anses av många vara själavårdande. På senare tid har även trädgårdsarbete börjat användas aktivt som rehabilitering för utbrända. Ett ordspråk jag ser i lite olika varianter ibland och som påstås vara kinesiskt lyder:
"Om du vill bli lycklig för en dag, så sup dig full. Om du vill bli lycklig en vecka, så slakta din gris och ställ till gästabud. Men vill du bli lycklig hela livet - så ska du skaffa dig en trädgård."
(just denna variant är tagen från Listuddens koloniförenings hemsida)
Koloniområden möjliggör även för fler barnfamiljer i stan att få tillgång en trädgård, i ett område där det finns fler barn och där både vuxna och barn måste komma överens. Detta är inte bara ett sätt att komma ut i friska luften samt en nyttig social träning för barn, jag tror även att koloniområden kan motverka den generella ensamhet och anonymitet som inte är ovanlig i storstäder. På koloniområdet finns många tillfällen att träffas som ofta är bortbyggda i moderna flerbostadshus. Dessutom är koloniområdena ofta en uppskattad oas där boende i närområdet gärna förlägger en promenad eller en picknick. Större arrangemang såsom traditionella midsommarfiranden och skördefester där hela stadsdelen bjuds in är heller inte ovanliga.
Vi fortsätter med miljöaspekten. Att sköta en trädgård gör att människor inte tappar kontakten med naturen trots att man bor i stan. Det behövs inte stor lott för bekanta sig med en stor mångfald av växter, insekter och djur. Kolonilivet är också resurssnålt. Det krävs ofta inga långa resor för att ta sig till fritidsnöjet, och de resorna kan ofta göras med cykel eller kollektivtrafik. Många kolonister klarar sig utan bil. Det finns dock fallgropar kolonirörelsen kan falla i. Ett exempel är kombinationen av el i kolonistugorna med avsaknaden av individuell elmätning vilket lätt resulterar i elslöseri.
Till sist den ekonomiska aspekten. "Vanliga" fritidshus är ekonomiskt ouppnåbara för många, och kräver dessutom oftast tillgång till bil. I ett lite större perspektiv kan kolonilivet också bidra till en mer sansad syn på konsumtion och status. Det blir tydligt att man klarar sig med ganska lite för att må bra!
Med detta vill jag argumentera för att våra politiker aktivt verkar för att ge fler möjlighet till en egen kolonilott. I detta är jag inte ensam. Stefan Edman gjorde 2005 en utredning om hållbar utveckling med ett medborgarfokus, Bilen, biffen och bostaden, där han tar upp fördelarna med trädgårdsarbete, men konstaterar:
"Alla trädgårdsintresserade har dock inte tillgång till en egen trädgård. Alla har inte heller råd eller lust att köpa hus för att få en trädgård. Det bör därför finnas koloniträdgårdar och odlingslotter i en sådan omfattning att alla som vill odla själv ska få möjlighet att göra det. Detta bör främst vara ett kommunalt ansvar, men statliga myndigheter kan bidra med bl.a. planeringsanvisningar. I det fastställda miljömålet God bebyggd miljö ingår att det ska finnas möjlighet till "lokal odling". Det kan uppnås genom att en större andel av de nya bostäderna från början planeras så att de får en egen trädgård och genom att nya koloniområden anläggs, gärna så nära bostäderna som möjligt."
Stefan Edman refererar till God bebyggd miljö, ett miljömål bland flera andra som Sverige arbetar efter sedan ett par år. God bebyggd miljö innebär bland annat:
"Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses."
Köerna till kolonilotter i Stockholm är långa, och priserna på kolonistugor stiger. Detta pekar på ett behov hos stadsborna som jag hoppas att våra folkvalda politiker möter!
|
I Hudiksvall har vi bara mindre lotter så de blir inte så dyra. Vi har heller ingen el och inget vatten utan bara Friggebodstorlek på våra stugor. Men vi har odlarglädje och med det kommer vi långt.
|
Det finns inget "tak" för hur långt våra tankar,ideér och drömmar kan sträcka sig, eller...
En kolonirörelse kan, för sina medlemmar, skapa medvetenhet, vara både rolig och rogivande, utvecklande och en plattform för möten.
Har vi mötesplatser idag, där det känns meningsfullt? Förstår vi kolonirörelsen idag? Vilka mål har vi? Har vi några gemensamma mål?
Utifrån rollen som koloniägare tänker jag på hållbarutveckling i perspektivet, ”vägen mot den framtid vi vill ha”. Vilka frågor ska vi ställa oss inom vårt lilla koloniområde? Frågor som påverkas och färgas av hållbarutveckling.
Hur arbetar styrelsen/medlemmarna med demokratibegreppet? Hur kan alla känna sig delaktiga i hållbar utveckling?
Har vi utrymme för olika alternativ inom odlingssätt? Delar vi med oss och pratar om hur vi odlade för i tiden/idag och vad som hänt i den processen?
Är det ett stort gap mellan generationerna? Tappar och förlorar vi viktig kunskap? Låt gärna de gamla berätta sina historier om hur det var. Skapa mötet mellan generationerna. Ha teman som känns meningsfulla och utvecklande.
”Hållbar Utveckling” i sikte!
|
Jag driver en annan sajt också, Ecoprofile.se. Den är också i huvudsak ett diskussionforum och handlar om hållbar livsstil. Jag publicerade texten ovan där också. Jag fick en kommentar just om koloniområdets sociala funktion, precis som Lena är inne på här ovan. Så här skrev Caroline, skribent på Ecoprofile:
Instämmer, jag skrev en uppsats i politisk geografi och samhällsplanering en gång om detta, med fokus på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Ett öppet offentligt rum där förtroende skapar förtroende är avgörande för social hållbarhet. Öppna koloniområden kan beträdas av vem som helst, och visar att det faktiskt finns tillit till okända människors moral (att inte förstöra eller sno med sig).
Integration mellan olika socio-ekonomiska och etniska grupper, och inte minst olika generationer är också en viktig aspekt. Själv upplever jag detta som något av det mest glädjande...
... förutom det underbara i att vara ute, arbeta med kroppen och få rekreation för själen. Och alla underbart goda grönsaker! Ekonomiskt är det också helt fantastiskt... och kommer nog bli allt mer fantastiskt i takt med att livsmedelspriserna stadigt ökar...
http://www.ecoprofile.se/3000_854_Koloniomradens_roll_for_en
|
Hej.
En miljövänlig kolonilott är något många vill ha. Men hur skall man värma och ventilera stugan miljövänligt? Duscha miljövänligt? Svaren finns: med solfångare och vindkraft. Solfångaren SOLTAN-1VFL är en smart byggsats som både värmer och ventilerar stugan när solen skiner. Den är termostatstyrd och startar/stoppar automatiskt. Med denna får du en varm och torr stuga! Den går även på vintern när solen skiner!
En annan solfångare är solfångaren SOLTAN-2LS som går helt utan ström men ger dig varmt duschvatten som räcker till 3-4 duschar om dagen!
Vidare finns det vindkraftverk med 1,8 m diameter och som ger 600 - 1000 watt vid vindhast. 12 m/sek. Denna får du sätta upp utan bygglov i t.ex. en vanlig villaträdgård!
Se broschyrerna som även kan skrivas ut på hemsidan: www.tateknik.se
www.tateknik.se
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Kolla Kolonilivs 1082 medlemmar
Välkommen Pernilla Lingeby, vår senaste medlem!
Läs också
Few days left to participate in the Urban Agriculture Study
Urban Agriculture Study - We need your participation!
Nyheter från Koloniträdgårdsförbundet
Koloniträdgården - en utställning på Stockholms stadsmuseum
Platser kvar till föreläsning med Niklas Wennberg: Hur påverkar klimatförändringen vår koloni?
Balkonger + odlingslott/kolonilott= synergieffekter
|
