|
Kolonilivet
-> Det händer i koloni-Sverige
Odla eller dö! – En utställning om stadsnära odling
Vi blir allt fler på jorden, och storstäderna blir större och tätare. I vissa delar av världen är odling inne i städerna en nödvändighet som handlar om liv eller död. Men hur är det här?
Kan stadsnära odling vara ett sätt att leva mer hållbart i staden? Utställningen Odla eller dö! belyser stadsnära odling igår och idag, i Göteborg och i världen.
Utställning på Göteborgs Stadsmuseum 3 juni–30 juli
Invigning onsdag den 3 jun kl 16.00
http://www.stadsmuseum.goteborg.se/prod/kultur/stadsmuseum/d
|
Och imorgon, på invigningen, kommer en viss Johan Erladsson att sitta i en paneldebatt om stadsnära odling, och det får man ju inte missa!
|
Kika i programmet så ser ni att Kolonilivs-Johan medverkar på första programpunkten kl 16. Låt er inte förvillas av att det står kl 17 på ett ställe i bilden ovan, för då riskerar ni att missa Johan.
|
Kan själv inte gå på invigningen så jag hoppas få läsa om den här!
Min förhoppning är att hinna se utställningen i sommar dock…
Även i Stockholm pågår det rörelser i denna riktning. Hittade detta anslag vid Tantogården i Stockholm…
;)
|
Här kommer lite för-rapportering från samtalet... Jag har förberett mig lite inför frågeställningarna som moderatorn har tagit fram. Har kollat upp en del själv och pratat med Leif Thorin, generalsekreterare på Koloniträdgårdsförbundet.
1. Vilken slags stadsnära odling finns i Göteborg just nu?
Det verkar finnas ca. 20 kolonistugeområden och 50 odlingslottsområden om jag kollar på Göteborgs stads hemsidan och kolonilotter.com. Nyttoodling finns i varierande omfattning, från i princip ingenting i en del havsbadskolonier till i mycket stor utsträckning på odlingslotter.
Nyttoodlingen verkar dock öka generellt i landet, fröförsäljningen ökar hos t.ex. Coop och Plantagen. Leif Thorin tycker sig se att nyttoodlingen ökar i koloniområden. I England gick nyttofröförsäljningen om blomfröförsäljningen 2007.
Det sker en generationsväxling i kolonistugeområdena, många 30-40-åringar med barn flyttar in. Ensamstående kvinnor ökar också i andel. Andelen kvinnor i föreningsstyrelserna ökar också. I FSSK är nu fem av sju ordinarie ledamöter kvinnor. Förr var det vanligare med män i styrelserna.
Stadsjord är en ny satsning som jag inte har riktigt kläm på än hur de fungerar jämfört med traditionella koloniområden. Fokus verkar ligga på matförsörjning, alltså likt odlingslotter. En skillnad är att försäljning av skörden verkar uppmuntras mer, till skillnad från den traditionella kolonirörelsen som mer syftar till självhushållning.
2. Varför är den stadsnära odlingen viktig?
Den minskar sårbarheten vid svåra kriser i samhället. Om fler människor kan odla i alla fall en del av sin mat själva ökar resiliensen i samhället. Vid andra världskriget var egenodling viktig i Sverige, jag vet att min egen morfar odlade mycket själv under kriget och födde upp kaniner. Och även om odling i stan sker i mycket liten skala så kan iaf kunskapen om hur man odlar öka resiliensen. Vid en krissituation kan "vanliga" koloniområden ställas om till maximal matproduktion.
Koloniområden ger också ökad biologisk mångfald och ekosystemtjänster i staden. Idag börjar det bli ett problem med pollinering, det finns helt enkelt inte tillräckligt med bin. Koloniområden med blommor förbättrar förutsättningarna för bina.
Grönområden i stan sänker temperaturen vid värmeböljor.
Egen trädgårdsodling är ett yteffektivt sätt att producera grönsaker.
Bidrar till bättre luft i staden.
Barn och äldre mår bättre i grönområden. Minskar skillnaderna i ohälsa mellan fattiga och rika (enligt artikel i The Lancet).
Koloniområden ger rekreationsområden i stan. Kanske kan få en del barnfamiljer att stanna i stan och undvika pendling in från kranskommuner?
Klimatmässigt tror jag dock inte att stadsnära odling har så enormt stora fördelar. Det mesta av energin går åt i sjävla odlingen, och man kan sänka energiåtgången där med större odlingar utanför stan lika gärna som inne i stan. Visst blir transporterna mindre, men det är som sagt i primärproduktionen som det mesta av energin går åt. Däremot kan det bli så att klimatförändringarna kommer leda till att vi får både bättre odlingsförutsättningar och klimatflyktingar som ska försörjas med mat.
3. Finns det problem för expansion?
Ja, det finns en målkonflikt med förätning av staden. En tätare stad har potential att ge minskade transporter.
Får man sälja det man odlar? Det är inte tanken med kolonirörelsen, utan det är självförsörjning det handlar om . Koloniområden är ju också rekreationsområden och ger ekosystemtjänster, detta skulle gå förlorat om det t.ex. bara odlades lök eller koriander på koloniområdena. Försäljning är också reglerat i en del arrendeavtal. Kan finnas problem skattemässigt och med lagen om offentlig upphandling också. Däremot kan "storodlingsområden" var något att satsa på om man vill kunna sälja sin skörd.
5. Potential för stadsodling
I Stockholm kan 10 % av matförsörjningen komma från stan. Resten kan tas från ett område lite större än Mälardalen.
|
Oj, vilken textmassa det blev ovan, kanske inte så läsvänligt. Det var mina minnesanteckningar som jag hade med mig till panelsamtalet.
Jag ska inte skriva så värst mycket vad som sades, bara göra ett par korta reflektioner:
1. Det var mycket snack om att ta makten över "onödig" mark i stan, mest för sakens skull. Inte så mycket för att odling är fördelaktigt av miljö- eller hälsoskäl, utan mer som en medborgarmaktgrej. Vet inte om jag går igång så mycket på sånt. Särskilt inte när det lindas in i rätt mycket teoretiskt snack. Alltså t.ex. att man odlar lite blommor i en park där det tidigare var gräsmatta.
2. Det här med kommersiell odling i stan är något som verkligen tål att tänkas på. Jag har idag gått från att vara för att kunna sälja det man odlar, till att bli emot och nu börjar jag bli lite för igen... Stadsodling har bara potential att ge några få procent av matförsörjningen i en större stad, kanske som allra mest 10-20 %. Odling i kringliggande region (eller längre bort) är alltså helt nödvändig för matförsörjningen. Är det då klokt att odla kommersiellt inne i stan, där det finns målkonflikter med minskat transportbehov för stadsborna och möjlighet att bygga bostäder? Det beror på skalan, är jag inne på just nu. Om man kan locka någon att odla blommor eller kryddor i stan på sin odlingslott om det finns chans att tjäna en slant på det, så varför inte? Personen lär sig trots allt grunderna i odling, och det är väl det som är viktigast ur ett sårbarhetsperspektiv. Att fler folk lär sig odlingsgrunderna så att vi snabbt kan ställa om till egenodlad mat om krisen skulle komma. Men att ha större fält för kommersiell odling i stan, nej det känns som felanvänd mark. I så fall får det verkligen ligga i ytterkanten av staden.
|
Jag var bara och lyssnade på paneldebatten, och tyckte att det var en del snicksnack. Bland annat så generaliserades det väldigt mycket över fastighetsskötare som inte låter de boende odla, och teorietiserades en väldig massa. Mycket som sades kändes långt från den världen som vi som stadsodlare lever i, men så blir det kanske när ett museum tar upp en sådan här sak. Å andra sidan tycker jag att det är roligt att stadsodling uppmärksammas, och allt som på minsta lilla sätt kan bidra till att fler som vill odla för möjlighet till och kunskap om, odling, är nog ändå bra.
|
paneldeltagarna ser ut att fundera på lite olika saker.
|
Johan höll i alla fall kolonifanan högt.
|
|
Logga in för att kunna svara!
| |
Kolla Kolonilivs 1140 medlemmar
Välkommen Daniel Marrero, vår senaste medlem!
Läs också
Odlardrömmar i BOllebygd, västra götaland!
Landshare Sverige
Nytt odlingsår, vad är på gång?
Skriv på mot nedläggning av Järnvägsmännens koloniområde!
Uppgrävda perenner till salu
|
